Acceptans och värdebaserat förhållningssätt använder sig av metoder inom ACT (Acceptance and Commitment Therapy) för att stödja välmående. Acceptans och värdebaserat förhållningssätt tillämpas ofta i arbete med barn och ungdomar men även inom främjande av arbetshälsa och ledarskapsutveckling och inom livsstils- och idrottscoachning.
Metodernas effekter har undersökts i cirka 900 högkvalitativa undersökningar. Syftet med dessa metoder är att öka den psykologiska flexibiliteten, som enligt undersökningar har samband med psykologiskt välbefinnande
I videon (3:25) berättar professor Raimo Lappalainen från Jyväskylä Universitet kort om ACT-metoden.
Acceptans och värdebaserat förhållningssätt
Acceptans och värdebaserat förhållningsätt lyfter fram sex färdigheter som kompletterar varandra:
1. Förmåga att känna igen vad som är viktigt för en själv
Saker som är viktiga för en själv, dvs. värderingar, utgör riktlinjer som hjälper oss att planera vårt eget handlande och göra små val i vardagen. Barn och unga kan öva sig i att känna igen och uttrycka sina värderingar till exempel i anslutning till den egna familjen: hur man vill vara som bror eller syster och hur det tar sig uttryck i ens handlingar. Barnen kan fundera på vilka färdigheter de skulle vilja skaffa sig eller utveckla och vilka hobbyer de skulle vill börja med. De kan också tänka på sina värderingar i fråga om kamratrelationer och bemötande av skol- eller klasskamrater.
2. Förmåga att handla i enlighet med sina värderingar
Utöver att kunna identifiera det som är viktigt för en själv behövs det färdigheter att göra val i enlighet med sina värderingar. I den färdigheten ingår att ställa upp mål och att planera och utföra sina handlingar.
I synnerhet för yngre barn kan det vara svårt att gestalta hur man i praktiken kan planera sitt eget handlande. Dessutom kan det vara svårt för barn att känna igen situationer där de kan handla enligt sina värderingar. Att fundera på och öva sig i det spelar därför en viktig roll i processen.
3. Förmåga att acceptera sina tankar och känslor
Att handla enligt sina värderingar är ibland förknippat med känslor och tankar som man försöker undvika. Då blir det viktigt att ha förmåga att ta emot olika känslor och tankar och att acceptera dem.
Det kan vara viktigt att ett barn i lågklasserna lär sig att behandla till exempel känslor av tråkighet eller frustration. Om de får känna sig uttråkade eller frustrerade utan att handla därefter kan det bli mycket lättare att få en skoluppgift gjord. Forskning visar att v inte kan välja våra tankar eller känslor på samma sätt som vi kan välja vardagliga saker, men vi kan välja hur vi förhåller oss till dem.
4. Förmåga att ta avstånd från känslor
Hjärnan producerar ständigt tankar och slutsatser. En del av dessa tankar kan vara överdrivna, långsökta eller osanna. Det är därför ytterst viktigt att notera att man inte automatiskt ska tro på alla tankar och inte heller reagera på dem.
Barn och unga kan uppleva ångestfyllda eller skrämmande tankar om olika saker, stränga eller fördömande tankar om sig själva eller andra och uppfattningar eller slutsatser som inte stämmer. Förmågan att identifiera sina egna tankar och ifrågasätta dem är viktig för att tankarna inte ska hindra oss från att sträva mot sådant som är viktigt för oss
5. Förmåga att vara närvarande
Att känna igen tankar och känslor förutsätter att man är uppmärksam på sig själv. Ibland är det viktigt att vara uppmärksam på andra människor eller på omgivningen. Förmåga att kunna fokusera på det som sker inom en eller runt en själv kan kallas för medveten närvaro, eller förmåga att vara närvarande i nuet.
Ibland kan barn vara helt i sina egna tankar eller vara fokuserade på något annat. Det kan också vara svårt för dem att känna igen och uttrycka sina känslor och tankar. Därför är det viktigt med övningar både för att skoldagarna ska löpa smidigt och för att de känslomässiga färdigheterna ska utvecklas.
6. Förmåga att hitta det observerande jaget
Mitt bland alla skiftande känslor och tankar är det viktigt att märka att man inte själv förändras med dem. ”Jag” är som en himmel som hålls oförändrad trots skiftande väderlek. Var och en är med andra ord en plats där olika känslor uppträder.
För barn kan det här vara särskilt viktigt när det handlar om starka känslor. Precis som det finns plats för all slags väder på himlen, kan det också inom oss finnas utrymme för en mängd olika känslor och tankar. Känslor och tankar behöver inte hindras från att uppstå, utan det viktiga är hur man förhåller sig till dem.
Forskningsbaserat läromaterial
MIELI psykisk hälsa Österbotten och institutionen för psykologi vid Jyväskylä universitet har i samarbete utarbetat Magis-spelet, gruppen Min grej och De ungas kompass för åk 1-9. Syftet med de digitala läromaterialen och gruppmodellen är att stödja barnets utveckling till en välmående ungdom genom att positivt påverka elevernas färdigheter att hantera sina känslor och tankar.
Frågor att tänka på
Uppgifterna i Magis och gruppen Min grej har att göra med färdigheter som alla barn (och vuxna) kan tillämpa i sin vardag. Innehållet kan anpassas till olika slags problem och utmaningar i vardagen. En viktig princip för gruppen är att deltagarna får möjlighet att spegla färdigheterna mot sina egna erfarenheter. Denna princip tillämpas även i gruppledarutbildningen.
Fundera på följande. Hur skulle du vilja vara som rektor/lärare/kurator/skolpsykolog?
- Arbete med barn och unga är viktigt för mig för att …
- Jag vill vara rektor/lärare/kurator/skolpsykolog för att …
- Jag vill att relationen till eleverna ska vara …
- Jag vill bemöta eleverna (hur då)
- Jag skulle vilja att barnen beskrev mig som …
- Vilka av nämnda färdigheter skulle du vilja utveckla …
- Vilka handlingar / beteenden kan du träna på …
